Därför är differentierad prissättning fackförbundens framtid

Svenska fackförbund har svårt att attrahera nya medlemmar och inom vissa förbund sviktar även engagemanget. Nu krävs mod och vilja att förändra en föråldrad prismodell.

Som fackmedlem idag, baseras din medlemsavgift på din position i livet. Det vill säga om du är studerande, yrkesverksam eller är pensionär. Det gör modellen till unik i sitt slag, om vi tittar på en samtid och framtid där fler och fler (oberoende av bransch) paketerar pris baserat på utnyttjande.

Från konsumenthåll finns det en etablerad vana att konsumera tjänster på det här sättet. Istället för att nämna de mest frekventa exemplen som Spotify, Netflix och Uber - så tänkte jag istället dra paralleller med en bransch som rent kategorisk erbjuder liknande tjänster. För kokar vi ner vad ett fackförbund faktiskt erbjuder och säljer, så är det trygghet.

En inte allt för långsökt jämförelse är därför försäkringsbranschen.

Försäkringsbranschen har som många andra fått sina affärsmodeller utmanade genom åren. För en tid sedan gick det exempelvis läsa om de första blockchain-baserade försäkringstjänsterna. Och för den som äger en bil, så känner du säkert igen dig i känslan av kollektiv bestraffning när du ska betala in årspremien för din bilförsäkring.

Det var i den känslan tjänster som Paydrive föddes. Som istället för att betala en generell summa baserat på din historik och vart du bor, betalar för hur du kör. Med en liten dosa i bilen så analyseras din körstil och du betalar baserat på om du är en fartdåre eller vägsnigel.

Det är så vi vill betala. För hur vi utnyttjar något eller har behov av.

Fackförbundens prismodell är dyr för alla parter

Fackförbund lägger enormt mycket tid och administration på att få ut avi:er till sina medlemmar, därför har många satsat på autogiro i många år. Detta har dock inte någon betydelse då man har svårt att motivera värdet av medlemsavgiften och det finns en nedåtgående trend av medlemsantalet i flera av de stora förbunden. Minskade administrativa kostnader ger inte ökade intäkter.

En stor del av administrationen ligger inte minst på marknadssidan, där man lägger hela sin strategi på att identifiera medlemmarnas position i livet för att få dem att betala rätt avgift.

Om vi leker med den mycket kittlande tanken att medlemmen själv bestämmer vad och vilka tjänster hen är i behov av, så är min bestämda uppfattning att administrationskostnaderna skulle minska. Kanske till och med väldigt mycket. Dessutom ligger det i modellens natur att kundens aktivitet blir högre, när hen nu får bestämma själv.

Hur skulle en differentierad prissättning se ut?

Även om vi låter medlemmen själv bestämma, så krävs givetvis någon form av paketering. Är jag exempelvis student så borde jag rimligtvis erbjudas tjänster som CV-skrivning och söka-jobb-information. När jag sedan är ute i näringslivet borde jag erbjudas ett flexibelt medlemskap som baserat på vad jag har för behov, eller planerar att utnyttja.

Givetvis borde det finnas något slags baspaket, som inkluderar intressepolitik, kollektivavtalsförhandlingar och lokal organisation.

• Ett valbart servicepaket, som inkluderar kurser och seminarier samt jourkontakter.
• Valbara tilläggstjänster som inkluderar personlig service som exempelvis förhandlingsstöd.

Rent tekniskt finns det inget hinder att implementera detta, men det krävs en stor portion mod och vilja. Min envisa tro är att detta dels skapar trovärdighet för medlemmarna och att det dels är en möjliggörare för fackförbund att arbeta datadrivet och fördela resurser på ett smartare sätt.

När det dags att välja en partner för den tekniska implementationen är det därför lika viktigt att man säkerställer att ens partner förstår och kan hjälpa till med implementationen i den verkliga verksamheten.

En databasmodell kan vi ändra på ett kick, men att ändra beteenden kräver ett inkluderande arbetssätt såväl som utbildning, tid och tålamod. Ett system som har skapats i samråd med och är förankrat i verksamheten har alla möjligheter att ge de effekter man räknat med.