Är det du eller kunden som är komplicerad?

Det var en gång ett bolag som hade en kund(!).

Kunden var en mycket bra kund på alla sätt och vis. Bolaget erbjöd kunden att ställa sina skor på skohyllor i bolagets lokaler. Det fanns många olika hyllor att ställa skorna på. På bolaget fanns givetvis även en ekonomichef vars avdelning såg till att kunden betalade för de hyllor som användes.

Både bolaget, ekonomichefen och kunden var än så länge glada.

Tiden gick och allt eftersom kom en annan kund som också ville ställa sina skor på bolagets hyllor. Det tyckte bolaget var jätteroligt, för man hade gott om utrymme och hyllor att ställa skor på. Den nya kunden ville såklart också betala för de hyllor man ställde skor på, men man ville ha en faktura för lågskor, en för gummistövlar och en för högklackade skor. Man trodde inte att man skulle ställa några pumps på hyllorna, men snart fick den nu alltjämt ledsnare ekonomiavdelningen reda på att man visst hade pumps och galoscher också(!).

Den komplexa faktureringsprocessen är född

Ekonomiavdelningen var helt plötsligt tvungen att öka arbetstakten och spendera mer tid för att ta fram fakturor, så att de såg ut som kunderna ville. Plötsligt kunde man höra formuleringar som, av allt att döma, liknade klagomål från ekonomiavdelningen. Men bolaget tyckte att inte att det fanns någon anledning att gnälla, för man skulle ju bara ta betalt för de hyllor som används.

En komplexitet kommer sällan ensam

Fler och fler kunder strömmade till bolaget och alla vill betala på olika sätt för att ställa sina skor på hyllorna.

  • Några vill betala för alla bruna skor för sig.
  • Några vill betala för en hylla även om inga skor står där, så att de vet att det alltid finns plats för deras skor.
  • Några vill inte betala alls, men de var inga bra kunder.

Bolaget tycker det är fantastiskt med många nya kunder och ännu roligare med alla skor som man får ställa på hyllorna. På ekonomiavdelningen råder dock stressnivåer som sällan skådat. De klipper och klistrar. Summerar och dividerar – allt för att få till fakturor som skall passa kundernas önskemål.

Tillslut utbrister ekonomiavdelningen att – ”Det här går inte! Det här är inte längre några ”enkla fakturor” som vi skall skapa. Vi måste få hjälp!”

”Någon annan måste ha haft det här problemet förut”

Detta är en historia med ett så kallat öppet slut, men låt mig göra en kvalificerad gissning på vad som kommer hända. För den fullt rimliga reaktionen till detta är att tänka att ”Vi inte kan vara ensamma om det här problemet”.

Och med det sagt borde ju någon också ha löst det?

Om någon har löst det, då borde det ju givetvis finnas att köpa en sådan lösning någonstans?

Dessa lösningar kallas inte sällan för standardlösningar. De utvecklas och paketeras för att i högre eller lägre grad lösa generella utmaningar. Vad händer om din utmaning inte kan beskrivas som generell?

Vad kostar det i sånt fall att anpassa en standardlösning? I vår e-bok ”5 steg till automatiserad fakturering” beskriver vi vad du behöver tänka på om du känner igen dig i denna, fullt verklighetsbaserade, saga och vilka alternativ som i sånt fall passar just din verksamhet.

Posted in: